The end's not near, it's here

Sitter på Arlanda och försöker fixa lite grejs. Ska sova här i natt, för planet går så fucking jävla tidigt att inga bussar eller tåg matchade hit. Är så nervös så jag måste slå mig i bröstet. Åh, Indien, here I come, will you like me!?

Resdagboken: alexlu. Check!

1 januari 2009

Man kanske skulle ta, för traditionens skull, att utvärdera året som gått. 2008, ett år så fullt av blaj och emotionell messiness. Jag tror inte att det går att utvärdera. Fast, vissa höjdpunkter har det väl funnits i all denna i-landsmisär som jag gått igenom. PDOL-lördagen var bortom alla tvivel den mest euforiska lördagen på detta år. Jag trodde på inget, men allting gick.

2008 var året jag sket i alla andra, sedan sket jag i mig själv. När jag tittar tillbaks är jag så lättad att det är över. Dock, hur stor skillnad det är mellan 31 december och 1 januari i verkliga livet vet jag inte riktigt. Det är ju bara en natt mellan de två. Hursomhelst, det jag försöker få fram är, att hur jag än vrider och vänder på det, så har jag inte haft ett så jobbigt år på länge. Men nu är det färdigt! Nu börjar det nya, vackra, underbara, framtidslovande 2009. Och jag ska suga i mig varenda dag som om den vore den sista. (En klyscha jag kan lova mig själv i detta tillstånd.)

För när jag stod där i södra hamn, och instämde i fågelsången, så kände jag (som i en töntig chickflick) att det är nya tider nu. Ny luft att andas in. Vad som än händer, hur det än barkar, så ligger 2008 bakom mig. Och jag fick lämna det med lättnad i hjärtat. (Nu kan ni spy.)