ghost town

If you've got visions of the past
Let them follow you down
They'll come back to you some day
And I found myself attached to this railroad track
But I'll come back to you some day
To you

bitter sweet. eller bara... bitter?

det är ångest när man ska släppa taget och bara, bara vill att allting ska sluta lyckligt and stay there. det får vara eftertexter och publiken går med glädjetårar ut genom dörren. inget alternative ending. ingen fortsättning. lite som döden, fast bara glädje och leva lyckliga resten av livet. det önskar jag er. kärlek och soliga dagar på balkonger med en öl i handen. hjärtan fyllda av göttans och vaniljsås.
men det är det där då, som jag räknar till en av mina sämsta sidor. att släppa taget. live and let live som det fånsjungs. "gå och bli snor."

(det har hunnit bli oktober, nu fryser gräset och går av. och jag hatar allt som böjs och går av.)

det är snart dags att hitta tillbaka

jag räknar inte ned

asså jag har tänkt på det där med att längta till saker. det är ju så irriterande. ju mer man längtar desto saktare går tiden till det du längtar efter. som det där med att tiden går fortare när man har roligt. för det gör den ju, jag menar, när du har roligt tänker du ju inte på att tiden går. då vill man ju såklart att tiden ska gå saaaaaakta. är det därför jag alltid minns när jag har haft tråkigt och ramlat över den där kanten och landat i pite och funderat på livet och druckit för mycket kaffe?

jag brukar försöka lura tiden, och mig själv. typ "nä, asså it längtar jag så myche. he gör jag it. jag bara går här och lalalala, minding my own business och längtar it". tänker som att tiden ska gå fortare när jag tror att jag inte längtar. eller ja, låtsas då, och fejkar det för Tiden.

I am done with you
I'm sailing my own
my own sweet way
around the world

(The Whitest Boy Alive - Done With You)

tick, tack

jag gillar att läsa bloggar. nuförtiden är jag superdupermega-efter på mina favvobloggar då jag har dem på min dator och inte smart sparat på internet som alla andra jävla teknikunder. men jag älskar fan fredrik backman, han är så sjukt klockren.

idag har jag hälsat på min finfina vän sara och hennes gopalt till barn nora (som jag faktiskt vågade hålla i utan att tappa eller göra illa). jag vet att du nu tänker "nog tickar allt den biologiska klockan!". men jag kände mig mer som bambi på hal is. jag drömde dock att jag var sjukt gravid med fem barn i magen, varav ett av dem var svart. juno kan skada en.

I'm the hero of the story don't need to be saved

jag har nu börjat mentalpacka. eller för att vara ärlig så har jag mentalpackat redan när vi bokade resan. jag vet ungefär vad jag ska ha med mig och vad jag ska ha på mig när jag åker och vad jag måste köpa när jag är i göteborg. det är nu 19 dagar kvar till avfärd och jag förstår nog inte riktigt att jag ska åka. det är som vanligt såklart.



power to the people
we don't want it
we want pleasure
and the T.V.s try to rape us
and I guess that they're succeeding
and we're going to these meetings
but we're not doin' any meetin'
and we're trying to be faithful but we're cheatin', cheatin', cheatin'

det fyndigaste av dem alla

idag är en bra dag för jag fyndade ett par näbbstövlar för 30 riksdaler! i älvsbyn av alla ställen! det ska firas. med en soffkväll. som vanligt... men först; smörja skorna. ååååh, vilken solskenshistoria!

tar ut helgen i förskott

nu äro det 29 dagar kvar till indialand. ännu har jag ingen hobby. men jag tror jag skjuter upp det till nästa vecka för jag hinner nog inte börja denna vecka med någon storslagen hobby. jag ska nämligen till ume på dubbel inflyttningsferre. inflyttningshelg kan man säga. det ska bli fint. dagarna kommer gå som smör i solsken. hoppas bara inte att pengarna gör samma.

älskar att det är tisdag. för imorgon är det onsdag och sen torsdag, och är det torsdag så är det ju typ helg redan. onsdagar är nog mina favoritdagar.

du och jag alfred, du och jag emil (fast inte lika mkt vänskap/kärlek)

åh, du gamla pite va. du och jag. i ett nötskal så stort som den minsta nöten. där inne slåss vi med varandra och sedan kramas vi lite. men nu borde jag få komma ut. fyra veckor känns som en evig tid och jag tär på vårt förhållande pite, jag gör verkligen det. det är inte du, det är på riktigt jag.

7 dagar utan snus försmäktar jag på denna ö

norrland ser trött och slitet ut, träden är så nakna och gräset blir bara gulare, och fulare. jag gör mig tjänster och sedan björntjänster. låtsas som att jag vet det bästa för mig och för dig. även om ett sekel går så ska jag alltid vänta på vår tur. det blir aldrig som man tänkt sig. jag tänkte mig en asfet höst i göteborg. nu blir det smalt i pite i väntan på värme och flipflops (och bedbugs). men i ett parallellt universum är det frukost i hängmattor och mangolassi och bara goda rostade mackor från och med juni och for ever. jag hatar att säga hejdå. jag hatar insikter.

det kliar i fingrarna men den här gången får jag inte vara svag. jaaaaaaaaaaaaaag fåååååååååår iiiiiiiinteeeeeeeeeee.

piteå. dag 13. 38 dagar kvar till indien.

jag har total bloggtorka ser jag ju. jag vet inte... jag känner mig isolerad från livet. "i väntan på livet" skulle allt det här kunna kallas. jag hatar när jag är sån. det var så sjukt planerat allting, innan. kanske planerade jag ihjäl mig själv? jag ser framför mig hur jag planerade lite... sen mer, och så ännu mer, och bara mer och mer detaljerat innan mitt huvud exploderade och all planering rann ut. som sagan om jätten som åt gröt och i slutet sprack och allting bara kom ut, alla dansande jäntor och en räv. eller vad det var.

jag borde skaffa mig en hobby. i alla fall fram till 4e november. och oroa mig mindre.

den där havannamamman var inte dum hon

Hon lämna man och barn och huset
Aldrig ångra hon beslutet
(Hon gav sig bara av)
På en strand uti Havanna
Hon blev gatubarnens mamma
Där förstod hon vem hon var