åh, du gamla pite va. du och jag. i ett nötskal så stort som den minsta nöten. där inne slåss vi med varandra och sedan kramas vi lite. men nu borde jag få komma ut. fyra veckor känns som en evig tid och jag tär på vårt förhållande pite, jag gör verkligen det. det är inte du, det är på riktigt jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar