Let it shine

Jag har inte riktigt förstått att jag inte kommer vara här efter andra januari. Jag kommer inte komma hem på länge, se folk jag känner på länge. Jag tror liksom inte på att det kommer att hända. Det känns som att det är någon annans liv. Jag kommer att vara tillbaks på måndag och vara arbetslös och olycklig igen. Så känns det. Dags att tagga upp kanske? Klart jag är taggad, när jag väl tänker mig in i situationen, men just nu känns det så fruktansvärt overkligt.

Men jag har börjat fatta, att jag kan göra precis vad jag vill. Bara jag ser med positiva ögon.
Jag har släppt min demon nu också, det känns så fruktansvärt skönt. Mina spöken är borta, jag känner mig så fri och lugn. Så glad. Ingen ilska kvar. Tänk att allt jag behövde var att open and release. Så skönt.

Hörni, gott nytt år! Jag hoppas verkligen att 2009 slår 08 med hästlängder.

Juldagen, ta-daaa

Ja, trots att jag hade feber och var allmänt risig så tog jag mig, på stark vilja, ut på juldagsfest. Och skönt som satan är det att kunna säga att jag körde bil, och vaknade med noll baksmälla. Fast det finns ju såklart olika sorters baksmälla.

Tonårssömn

Jag har samlat bevis på att jag fortfarande är 16, inte gammel-21:

1. Jag somnar till teven, ungefär mellan 2 och 4 på natten/morgonen.
2. Jag vaknar halv tolv efter en sådan natt. Eller, i ärlighetens namn, jag vaknar aldrig av väckarklockan, då jag stänger av den, om jag inte verkligen behöver stiga upp, till jobbet.
3. Busschaffisar tror oftast att jag är skolungdom. Jag klagar inte. 15 spänn är bättre än 30.
4. En gubbe trodde att jag var lillasyster till min lillasyster. Hon är fyra år yngre än mig.
5. Fast det kan ha att göra med bevis nr 5: Jag är mycket mer omogen än min syrra. Jag flamsar och skrattar högt och leker.
6. Jag bor hemma, och äter mammas hemlagade käk.
7. Jag kan sitta vid datorn och alternera mellan bloggar och facebook i 6 timmar.

Känns som att jag i helgen kan förstöra dessa bevis då jag ska bo i lägenhet, jobba, inte ha någon dator alls eller TV i sovrummet och gå ut på åldersgräns 20. Good luck with that.

Det lilla livet

Kommer sent, trallar in, utan ursäkt
Inget liv, utan stil, går på ångor
Om du stannar faller du, kommer aldrig upp igen
Rullar ner, stänger in, glömmer bort

Spelar in, hänger ut, sena nätter
Sköljer ner, kastar upp, alla pengar
Ångrar du dig inte nu, kommer hem strax innan sju
Annan dag, det blir bra, trodde du

Här och nu, du och jag, fast nån annan
Samma sak, annan smak, måste prova
Snappade upp en nödsignal, hjälpte till och trillade dit
Ännu en, kärleken, sänkt igen

Kom igen, vi drar hem, jag är klar här
Äntligen, längesen, jag vill inget annat
Jag tar sats från himmelen, landar hårt i tystnaden
Inget sett, inget hört, inget sagt

Peter Jöback

Inget säger julkänsla så bra som när Peter Jöback sjunger Jag kommer hem igen till jul. Ja, då snöar det ute och jultomten flyger förbi med sina renar och julklappar och det luktar glögg och pepparkakor och man känner smaken av sill, köttbullar och laxröra. Mm, Peter Jöback = jul. High five på den va?

Vissa dagar

Somedays aren't yours at all,
They come and go
As if they're someone else's days
They come and leave you behind someone else's face
And it's harsher than yours
And colder than yours

They come in all quiet
Sweep up and then they leave
And you don't hear a single floor board creak
They're so much stronger
Than the friends you try to keep
By your side

A hop, skip and a week

Jaha. För ungefär en vecka sedan så fick jag ett mejl. Som ändrade mitt liv till det sjukt mera positiva. Hur gick det till? Jo! Jag ska till Indien! Och även om det inte blir av, även om alltid går åt helvete, så är det nu det händer. Det rör på sig! Det är inte ångest hit och dit i en stökig massa. Nu är det rese-ångest (som t.ex. tänk om vi dör, tänk om väskan försvinner, tänk om vi blir rånade). Och ärligt, så mycket ångest är det inte. Jag är mest pirrig nu. Kan inte dricka kaffe längre, då blir jag riktigt mysko.

Så det som återstår nu, är mest väntan. Väntan på att det ska bli januari och packa väskan och Sthlm och visum och resa. Och det är redan 11 dec. Så, ca 4 veckor kvar.

Men då blir det inge Åre i år, för mig... Men det finns ju alltid nästa år! Ha!

Kinesiska horoskopet igår

Efter regn kommer solsken.
Nu ska jag inte lägga alla mina eggs in one basket, men det börjar ljusna.

Det finns så många människor

Det kom in en kille som såg ut att ha tagit lyckoruspiller. Flera. Han log nåt så djuriskt. Han slutade aldrig. Och on top of that, så sa han "Ha en fortsatt trevlig daaaaaag!", och log, fruktat kryptiskt. Lite överdos på happiness där, för mig.

Det kom in en kille som sa YO, istället för hej, Hur ska man inte kunna le då?

Det kom in en kille som var cool. Med hål i läppen (då är man cool, tydligen), och mössa och häng. Säger man Gällivarehäng än? När han gick, så sa han "Hejdå flickor!" som om vi hade varit polare länge och skulle ses igen nästa dag för att kamma och fläta varandras hår.

Det kom in en kille som sa landgångare. Han måste få många tjejer.