är på något konstigt sätt hemma i småland. det där med att själen inte hänger med när man reser är verkligen sant. parallellt sitter jag på grünerløkka och räknar gravida kvinnor, eller kanske dricker vin på hvaler och pratar om maneters eventuella könsdelar.
här luktar det växjö på riktigt. det luktar film och plugg och lost i soffan och robert som dricker te (kom hem från usa va!).
imorgon packar jag ned växjö-alexandra i lådor och flyttar henne till västkusten. men först och främst har jag dragit på mig en förkylning (såklart, såklart man blir sjuk när man äntligen är ledig och slappnar av) som skall botas med te i kopiösa mängder.
det är nu det sunda flytta-till-gbg-förnuftet tar slut och nostalgin tar vid.
är det inte pite a lá -08, så säg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar