jag som så länge har gått emot strömmen. kämpat för att vända kappan efter vinden. kämpat för att gå med, flyta med. hur många ansikten har jag?
är
det
dags
att
släppa
taget,
och kanske, kanske, kanske, inte kämpa så hårt, med näbbar och klor, mot något jag inte vet något om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar