det är så konstigt hur livet blir. man tror så mycket, och vet så sjukt lite. det är ju en gåta det där, hur man ska komma på att njuta av nuet, utan att det ska bli för flummigt. jag menar, jag vet väl om att jag måste ha pengar för att jag ska kunna bo och leva, så det måste jag ju lösa och inte bara tänka "nu, nu. nu!".
jag har alltid så svårt att vänta. jag vill göra allt nu, för mig finns inget sen. jag vill se allt, jag vill starta upp allt, jag vill inte vänta. jag har tusen idéer, jag vill liksom göra allting på en och samma gång, inte spara något till sen i livet.
på något sätt känner jag mig stressad, det finns ju så mycket jag vill. bara det där, en dag i taget... det känns ju så långsamt. men tiden går fort och alla ska vi en gång dö, och vad gör det då, allt det vi gjort? vem minns det?
så på ett sätt finns ju bara det du gör nu.
jag ska nog ta tag i och läsa något av den där dalai lama. han verkar ha några bra idéer.
jag har alltid så svårt att vänta. jag vill göra allt nu, för mig finns inget sen. jag vill se allt, jag vill starta upp allt, jag vill inte vänta. jag har tusen idéer, jag vill liksom göra allting på en och samma gång, inte spara något till sen i livet.
på något sätt känner jag mig stressad, det finns ju så mycket jag vill. bara det där, en dag i taget... det känns ju så långsamt. men tiden går fort och alla ska vi en gång dö, och vad gör det då, allt det vi gjort? vem minns det?
så på ett sätt finns ju bara det du gör nu.
jag ska nog ta tag i och läsa något av den där dalai lama. han verkar ha några bra idéer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar