i vackraste byn kring pitetrakten fanns det tolv barn som var födda 1987, varav tre (!) var pojkar. så man hade ju inte direkt de största valmöjligheterna. men du var ändå söt må jag säga, och jag föll som en fura där någon gång i fjärde klass. annars skulle väl inte den där kärleken hållt i sig så förbaskat länge. nästan alla tjejer jagade dig på fritids, du hade nariga händer från att du fiskade och du skrattade så roligt. jag lånade din keps när vi spelade brännboll och frågade chans via en bästis dagen innan du skulle utomlands (för att vara på den säkra sidan).
du fyller år samma dag som jag har namnsdag, och varje år skickar jag forfarande sms och grattar dig.
vi dansade tryckare till bryan adams och jag tänker alltid på dig när jag hör just den låten, den med pausen i mitten, som var så pinsam när man var på disco, för man trodde låten var slut, och visste inte riktigt hur man skulle bete sig när det visade sig att den fortsatte.
jag var så kär i dig, barndomskärleken, det var ett tag sen jag såg dig nu, men jag hoppas du mår bra.
(läs fler ur 30-dagarslistan)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar