döda vinkeln

I brist på annat kollade jag in min gamla blogg (minihopp.blogg.se), och hittade inlägg från september 2006:
Sjumilakliv

Ibland går det bra. Som idag. Idag har jag bara tänkt på det tre gånger. Tre hela gånger. Det är en bra dag. Ibland går det mycket sämre, som i förrgår. När allting samlas och vill ut. Genom alla porer. Det vill ut genom ögonen, som tårar. Att det gör ont går oftast att dölja. Och ja, det går att glömma, korta stunder. Men det är mest det där lilla som hela tiden gnisslar, svider. Det där splittarde vi:et. Det där varma som omfamnade vid synen och första klivet inne på hallgolvet. Det som gör ont är inte att allt ska bort, att allt ska försvinna. Att det största beviset för att vi någonsin funnits mosas till gegga i huvudet. Det som gör mest ont är att det ska tystas ned. Det ska vara hysch hysch. NÄR JAG VILL SKRIKA ATT DET GÖR ONT OCH DET ÄR ERT FEL kommer det att punkteras och sopas under mattan. Det där med åsikter som skulle komma fram, håll inte inne, säg vad du känner är den fetaste lögnen jag matats med. Jag har säkert gått upp 10 kilo. Och det finns inga promenader som kan banta bort de kilona. Hur ska jag kunna gå vidare när jag inte vill? När jag fortfarande vill klamra mig fast.

Och september 2007:

Europa på ryggen

Hemma igen efter mitt äventyr i Europa. Jag gör om garanterat om det om jag får chansen. Fast inte till samma städer igen såklart. Har varit mycket uppåt och ibland nedåt, som det oftast är på resor. Tyvärr blev vi av med lite för mycket grejor.
Nu väntar KomVux, Högskoleprovet, Thailand och så sen får vi se...

Och för två år sedan skrev jag här, i september:
Minnen på tape

Tänk så många hångel som ryms i ett kassettband. Så många tårar, skratt och pepp. Eftersom mammas bil endast har en bandradio (eller vad det nu heter), så blir det att jag rotar fram mina gamla goa blandband och skrålar till Savage Garden, Five och lite Iron Maiden (faktiskt!). Det är sjukt många låtar som jag kopplar till saker, saker som jag inte annars minns än när jag hör dem spelas. Crash and Burn, Hallowed be thy name, If Ya Gettin' down (det var ju ingen som kunde missförstå att det sista var Five.). Mycket kärlek, många hångel med repeat på cd:n. Åh, jag älskar höstlukt och minnas svunna tonårstider. Sexan, PDOL 2003, Gothia, Blue Babes (ha!), heartache. Å, ja. Livet är så bra ibland. Speciellt när man får digga lite I knew I loved you before I met you, hur klyschig är inte den låten? Ha!

Och så september 2009:
South Again

Om man ska vara petig så har jag faktiskt pluggat idag.
Jag har suttit på YouTube och tittat på filmklipp från M, jag har också finslipat min första uppgift. Jag är inte dum i huvudet, hoppas jag, men jag är så dålig på att ta tag i saker. Även om jag nu känner stressen så är den liksom inte nog stressad för att få mig i panik än.

En annan sak som inte har med hemtentan att göra är att jag tror att jag håller på att bota min skepsism. Tror, är nyckelordet.
Dock på ruta ett, men är inte så långt bort från att ta ett steg framåt som jag själv kan tro.


Var tvungen, vi är så fruktat snygga
(Karlstad, 2005)

Det är ganska intressant att se, att det liksom finns kvar, att jag kan kolla hur jag mådde. Har jag sagt att jag gillar att titta bakåt? Jag gillar att titta bakåt.

favorit i repris

jag har nu bokat min resa till indien. jag är tyvärr en av de få som är glada att jag ska åka. jag tycker att jag oftast är ett bra stöd, jag hejar alltid på och säger peppande ord.
och jag är fan stolt över att jag tog ett beslut. jag hade lika gärna kunnat vela hela jävla hösten. men nu gör jag inte det, jag gör det bästa av situationen. så den tioende november kommer jag att åka till mumbai och möta min sötvän sofia där, och sedan kommer jag att njuta av varenda dag fram till den 21a december, då jag kommer att flyga hem för att fira jul med min familj.
så då vet ni!
frågor på det?

no one's fun anymore

idag kände jag mig som den där kvinnan i sex and the city som är så uttråkad att hon kan dö. och så gör hon det. inte för att jag är speciellt uttråkad. jag bara kände mig som den enda singeln i hela världen. pitevärlden, då, för att vara rak. här har man verkligen sitt rykte utstakat och man kan aldrig förändras, i andras ögon.
men än ger jag inte upp hoppet om pite, för att för första gången på jag vet inte hur länge, så är det skönt att vara här.

burning

so many people telling me one way
so many people telling me to stay
never had time to have my mind made up
caught in a motion that I don't wanna stop

16 timmar på tåg

ja, jag är på någon sorts retreat i pite. behöver en stor jävla dos norrland. jag ska suga i mig så mycket som möjligt, så jag blir så där härligt piteless att jag kommer på vad fan jag ska göra.

den vitaste pojken

tillbaks efter en helg i oslo som jag trodde att jag behövde. jag behövde den inte.
det var en konstig helg. jag hade så jävla roligt, men det var liksom helgen av tusen kriser kändes det som. som en berg-och-dalbana. usch vad negativ jag låter, jag hade förbannat roligt (när jag inte helt plötsligt var en dramaqueen och en barnpassare i samma kropp). speciellt igår när jag tog mig in på en bild på mitt pass på axels telefon. eftersom jag blivit avstulen plånboken på fredagen. för om jag inte tagit mig in hade jag missat att se vem min future husband är. och det är ingen mindre än:



ursöta Erlend Øye, i (det tidigare, för mig, helt okända bandet) The Whitest Boy Alive.

the end's not near, it's here

försöker mig på något nytt. och som alltid när jag har lite kris så blir det ändring. jag färgade håret sist, det var dumt. så jag tar ut det på bloggen.

sigh no more

det spelar igen roll hur mycket jag skriver här, hur många hjärtskärande inlägg om saknad eller val, eller låttexter som passar exakt för dig/mig/din granne. det är ord för blinda och döva. allt är mitt fel och jag borde bara gå vidare, skippa hjärtat och skriva om någonting annat.

personligen blir jag soffliggare

val och val och val. att rösta. gillar inte det där med att välja.
ska bli så jävla skönt att slippa alla valskyltar och valstugor. slippa se rött eller blått. jag har egna jävla val att tänka på. tusen miljoner saker som susar runt i skallen som ska väljas, väljas bort. och som oftast när det gäller mig så blir det pannkaka och jag hamnar liksom utan ändå. no pony for you. helt otroligt att jag lyckades rösta på något överhuvudtaget, för när det gäller mina egna så blir det blankt. om ens det. jag stoppar huvudet i sanden. för feg är jag fan.

men vemod

nu bannar jag oskar linnros och mumford ut min mp3, min dator, min spotify. fan också att den bästa musiken ska vara den jobbigaste. det är som att förstöra en god sockerdricka med sprit.

EXIT

ikväll är kvällen jag ska ta tag i mig själv och pluggandet.
och det kliar i fingrarna. men det missar du.

och så var det en kille som kallades för sexmästaren

så var man tillbaks i studentsvängen! igår drog jag, systeryster och kajsa på pubrunda (eller faddergala som adam så fint kallade det) med en sådan där spexig studentförening, ni vet. vi samlades i ett sunkigt rum, som kallades "rummet" (och när folk frågade om man skulle följa tillbaks med på rummet kunde det lätt bli konstig stäming). där hängde bh:ar i taket och man kunde dricka öl utan att bry sig om vart man spillde. lite som norrlands nation i växjö. sedan drog vi iväg på den här jättefyndiga pubrundan, där man, som det låter, går omkring på olika pubar och tar en öl och sedan drar vidare. man är också packad redan vid åtta och kommer inte ens ihåg vilka pubar man rundat på. fyndigt va?

man möter så rolig folk på sådana där rundor. t.ex. en finlandssvensk kille som var hysteriskt glad över hur mycket ketchup man kunde få på mcdonald's. gratis. eh, jo donken är ju ingen pub, men man ska väl äta också.

det blev mycket öl, ett glas rosé och lite, lite dans. och jag är nöjd, för hur mycket jag än tycker om min syster så är det alltid kul att se andras nunor.

fett jävla irritationsmoment

jo jag skulle bara säga att jag är skitarg för att jag inte har fått boken som jag måste ha till denna förbannade kurs, IGEN! jag betalade ju den förra onsdagen! hur jävla länge ska det ta att skicka en bok va? HUR? jag behöver den ju NU!

i brist på annat

10 FAVORITER
Färg: Grönt. Det är nog SSK-hjärtat som klappar.
Mat: Chili con carne!
Band: Just nu är det jävligt mycket Mumford. Men alla vet ju att jag har på mig "I Love Kent"-tröjan under alla mina kläder.
Film: The Fall är den vackraste filmen någonsin, men Kill Bill var min först!
Bok: Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda är så fin.
Sport: Fotboll, inte ett uns till tvekan.
Årstid: Vinter. (Men då ska det fan vara riktig pitevinter med snö och minusgrader!)
Veckodag: Onsdag.
Glassmak: Melon.
Tid på dygnet: Kvällen.

9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: Köttig i huvudet, vaknade nyss.
Smak: Som när man nyss vaknat.
Kläder: En tröja där det står "Svensbyn", och min gamla tränare dödar mig om han får veta att jag har den!
Bakgrund: Christoffers musik, tror att det just nu är José Gonzalez.
Nagellack: Utnött genomskinligt.
Tid: 11.44.
Omgivning: Mitt finfina, nystädade rum.
Irritationsobjekt: Nästäppa. Har slutat med sprayen igen...

6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina nära vänner: Jag skulle säga ja, han skulle säga nej. För han är ursinnig på mig.
Brutit mot lagen: Ja.
Blivit arresterad: Nej.
Badat naken: Jå.
Varit med på tv: Aldrig tror jag!
Kysst någon du inte känner: Ett antal gånger, ja.

3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Lisa, Elin, mamma.
Du tycker om: Då får det blir kändisar; Carolina Gynning, Robyn och Morgan Freeman (den karln är gud.)
Du inte gillar: Filip Hammar, Fredrik Wikingsson och Conan O'Brien. Inte roliga för fem öre.

2 VAL
Kaffe eller te: Te.
Vår eller höst: Vår.

1 ÖNSKAN
Att sommaren helt plötsligt ska börja om och jag ska inte jobba, bara ha semester och festivala!

(och allt detta snodde jag av en av mina favoritbloggar: http://onekligen.blogspot.com/)

det har varit en bra (varm) dag i götet