fish tank

hur är det möjligt att i flera timmar sitta framför facebook? jag som var emot det redan första början. det är ett bra sätt att hålla kontakt med folk som inte bor i samma land som en själv, och det är roligt att titta på folks bilder, fråga vad folk har för sig. men hur kan det vara roligare än mitt eget liv? vad fasiken gjorde jag innan facebook?

varför är det en fråga om att "slösa" tid? hur gör man när man inte gör det? vad är ovettigt tidsfördriv och varför? varför ska man hela tiden få ut något, varför inte underhållas/underhålla eller bara såsa?

jag tror att jag behöver ett vettigt tisfördriv. vad det nu kan kvalificeras vara. sticka lyktstolpekläder, göra reggaemusik, baka djurgodis, bli professionell dreadlockfrissa, rasta andras hundar, krypa runt trummen på tid, måla om min lägenhet till nytt batikmönster varje vecka. det finns så mycket....

här är dock ett sjukt bra tidsfördriv:

K som K

har haft en apbra helg med sushi och palladiumfika, sedan sällskapsspel och grönsaksdip. och ikväll blir det fish tank på campusbio. jag har även lyckats motionera lite, men om jag ska vara ärlig så klarade jag förvånansvärt få armhävningar! vad hände med de goa unga dagarna när man klarade minst 20? jag klarade knappt fem. jag ljuger inte! fem! det här måste det bli ändring på.

har läst i min skräckbok också, kan inte läsa på kvällarna för då måste jag sova med lampan tänd. fan, ajvide lindqvist is the master of skräck.
nu är asfalten framme här, det har smält rejält mycket. såg på vädret (yr.no) att det skulle bli finfint väder till veckan! det gillas. kanske man snörar på sig dojorna och kutar en vända! halleluja!


en karl av rang (wiljegårdh har skadat mig for life!) på moppe/apa/krokodiltur i malaysia.

deluxe bjuder upp deluxe

alltså, fick ett sms som typ förändrade hela april för mig! tingsek kommer till deluxe i växjö! det finns ingenting, ingenting som kan hindra mig från att den 17e april stå längst fram på deluxe. hur ska man göra för att inte vara stalker men ändå vilja ha hem honom? tips tack. och som om det inte var nog så kommer andreas grega stå på scen den 19e mars. vad måste jag betala med för att detta underbara ska hända? lär väl halka och bryta lårbenshalsen eller nåt. ta i trä.
och, vilka ska med!?

boh

It's looking like a limb torn off
Or altogether just taken apart
We're reeling through an endless fall
We are the ever-living ghost of what once was

But no one is ever gonna love you more than I do
No one's gonna love you more than I do

stövel issues

idag har det varit 5 plus och solen har tittat fram! nu smälter det för fulla muggar, och jag känner faktiskt lite vårkänslor. känns bra! förutom att mina stövlar är paj! så jag måste investera i ett nytt par. och stövel-lover som jag är så kollar jag såklart på riktiga stövlar. och nu är jag lite i valet och kvalet. ska jag som fattig student köpa ett par på typ din sko, som också går sönder om ett tag, eller ska jag vara seriös och köpa ett par rediga för lite mer pengar? fan vilket i-landsproblem...
mina fina låga tretorn har ju hållit riktigt bra! så det lutar väl åt det hållet.

helgen blir vit, med inslag av sushi och sällskapsspel. känns sjukt bra!

(nu står det mellan dessa två:)

you gave me the best mixed tape I have, even all the bad songs ain't so bad

haft en bra dag med dokumentärintroduktion. såg en norsk dokumentär som en manskör i finnmark. riktigt mysig.
sedan gick jag och postade ett brev, och lånade två böcker och en roy andersson-film på biblan. ikväll ska jag för första gången ta mig an casablanca. känns som att det är dags. jag har verkligen sparat och sparat på det, men nu är det liksom oundvikligt!

har nu fem lediga dagar framför mig. vad ska jag med dem till? blir nog att försöka ta en eller två springrundor, dock såg jag på vädret att det blir fulväder igen. sedan ska jag nog bara dricka te och mysa med mina spännande böcker! och förhoppningsvis börja på lost säsong tre.

det som jag inte har orkat göra än är att panta och gå med glasflaskorna. men jag är fan inte värre än hon som lämnar kattbajs i en påse i korridoren.

peace!

skägg

jo, jag kom på när jag satt och dreglade över lee pace, att skägg is dock the shit! jag menar:




jake gyllenhaal, min förevigt älskade snygging olof mellberg, schnygg karl från asos och så johnny depp, såklart.

obsessions

jag har lyckats få någon sorts dille på soppor. lagade svingod linssoppa för någon dag sedan, och idag slog jag till och lagade fisksoppa. nu har jag så att jag kan göra potatis och purjosoppa också. soppasoppasoppasoppa. behöver verkligen få springa ett varv men det går verkligen inte, snön sätter stopp! det är halkigt, för de sandar inte, och det är snöigt och snöigt för att de är kassa på att skotta. buhuuuu. jag saknar fotbollen faktiskt, för första gången på länge!

ser the fall igen och älskar älskar älskar lee pace. han är så snygg att man kan se filmen flera varv och sedan lite pushing daisies på det!

the cove

var just på campusbio och såg the cove. snacka om att bli berörd.
se filmen, och gör det fan på direkten. helt otroligt.

ok att vara människa

vaknade för två timmar sedan men sitter i pyjamas i soffan och ser på vänner.
känner mig fri, men fången. är det inte fånigt att det alltid är så?
idag blir det nog att se dokumentären på campusbio. det var något om hajar. eller börshajar. och malin sa att hon hörde ordet japan. så let's say it's a surprise!

hittade just en helt underbar bild på min älskade syster, och jag snodde den direkt av robin!
(kolla fler av hans urschyssta foton HÄR)



jag saknar dig lilla skrutt, du kan väl ringa nån dag vavavavava?

deluxe

lämnade in hemtentan igår. jag kan inte säga att jag är nöjd med resultatet mer än att jag faktiskt fick ned så mycket som jag skulle innan klockan var tolv.

idag snöar det, och jag längtar innerligt efter solen. läser mail från vänner som är på resande fot, och jag är avundsjuk. men det känns som att det håller på att vända nu. kanske för att tentaångesten släppt, haha. nu är det två månader av dokumentärt och våld i film, känns riktigt pepp faktiskt!

jag drömde en sån hemsk dröm att jag hade blivit 62 år över natten, och jag ringde mamma och var i panik för att jag hade tappat bort mormor som var minst 110 år och såg ut som ett litet barn. och jag var så upprörd för att vi var så gamla, och sedan vaknade jag och var tvungen att ringa mamma och höra så att hon inte var 82. det hade varit så jobbigt.

nu ska jag äntligen gå och handla, det ekar i kylen och jag är hungrig! ser fram emot en trevlig kväll med efterlängtad TACOS!

bara så att ni vet, så saknar jag er!

stop this train

nu har jag fått nog. fetjävla nog. så mycket nog att jag helt och hållet ger upp.
jag lämnar det, och tänker i helvete kolla bakåt. har fått nog av snobbiga människor, människor som tar upp min tid och inte ger ett dyft i utbyte. människor som snackar skit, tror att det de säger är viktigt, men egentligen sårar och gör att jag rynkar pannan. jag säger NEJ!

det här har jag sagt förut, och jag säger det igen; jag är inte intresserad av spelet, jag är less på det. från och med nu är det rättfram som gäller. säger du inte det rakt ut? då låtsas jag fan som att jag inte vet. nu är det färdigt, jag säger stopp.

(trots irritationen har detta varit en riktigt bra dag, nu fattas bara solen!)

vem säger att jag inte kan kolla på biljetter till transsibiriska järnvägen?

ännu en dag med hemtentan. känns som att man tagit ministeg framåt, men den ska fan in på fredag så är det bara med det. jag tänker inte ha den hängandes över mig, hur svår den än må vara.
det blir svårare och svårare att stiga upp på morgonen. vill verkligen kunna skjuta undan gardinerna och se solen igen, men vetefan, växjö levererar inte direkt på den punkten. dock levererar växjö till helgen! deluxe återigen, och lite livemusik. känns efterlängtat. nu längtar jag efter en festivalsommar.

jag undrar vad det är som är så svårt med att vara ärlig, respektfull och uppskattande. jag vill absolut inte peka finger, då skulle jag med all säkerhet kasta sten i glashus. allmänt bara, vad är det som är svårt med att ta hand om varandra, ta hand om vänskap, höra av sig, ta hand om kärleken, lita på varandra? hur kan det ta emot? människor är allt bra ett konstigt djur. mycket underligt.

(ni kan ju börja trycka på de tre knapparna här nere, så jag har ett hum om någon ens läser. det är intressant. såklart. alla vill bli bekräftade!)

2002?

mat mat mat mat mat

sitter och glor på en dokumentär om personer som äter ur dumpsters, för att bevisa hur mycket mat vi faktiskt slänger som är ätbar. snacka om bortskämda vi är. fruktat onödigt bortskämda.
kolla den här, och sluta släng maten. ät upp, spara i lådor, vad fan som helst.

grönt ljus åt alla

jag känner mig helt lamslagen efter helgen faktiskt. bakis när det gäller vad som sades, vad som togs in. jag hade ändå vett att gå hem hyffsat tidigt. kan bara säga att jag hoppas att mina dramaqueendagar är över, för det är så fruktat onödigt. jag tror att filmen igår spädde på lite också, och jag vill inte spoila den men fan, det går inge bra för dem ju!

känner mig oduglig, då jag efter 4 dagar bara fått ned 1½ sida blaj på hemtentan. jag menar, jag brukar ändå vara ganska duktig på att skriva när jag väl sätter mig ned och gör det. men den här gången, fan vad jag behöver en kniv mot min strupe, annars lär jag slita mitt hår utav helvetiska mått på fredag. nåja, en och en halv sida är bättre än noll, som man säger.

har många storslagna planer nu som bubblar, och den rastlösa quinnan i mig är sjukt sugen på att bryta sig ut och flippa totalt. jag får koppla henne till i sommar i alla fall. annars lär jag ta ut alla mina pengar, göra ett visum till indien och dra och inte komma tillbaks förrän jag är fett less på lassi och momos (eh?). men nu är det hemtenta som gäller, och den enda resan inplanerad är upp till pite över påsk. INTE FY SKAM!

ibland får man den man vill, ibland inte, men det gör inte så mycket, för man har alltid sig själv, och det känns skönt

shit vilken dramaqueen man kan vara ibland. men visst, jag står för det. man ska leva ut sina utbtrott. 500 days of summer rekommenderas!

mother india

kan inte förstå att det har gått ett år nu. för ett år sedan låg jag på ett kallt golv i arambol och hade magsjuka så det sjöng om det. det var strömavbrott och jag gick på lamuella med clara för att käka curd. jag fick besök av en stilig karl som strök mig över håret. ett par underbara bröder kom in med ljus och sa "happy valentine's!". jag åkte till en indisk doktor som kostade 16 kronor. trots att jag mådde så fruktansvärt dåligt, så var det ändå bland de bästa alla hjärtans dagarna i mitt liv.

idag kommer jag försöka få ihop lite till hemtentan, och sedan ska jag, med trevligt sällskap, se 500 days of summer på campusbio.

skulle bara säga att jag läste en fin sak idag: there is no way to happiness, happiness is the way.

ibland längtar man efter arambol så mycket, så mycket

e.j

until you've seen this trash can dream come true
you stand at the edge while people run you through
and I thank the lord there's people out there like you
I thank the lord there's people out there like you

while mona lisas and mad hatters
sons of bankers, sons of lawyers
turn around and say good morning to the night
for unless they see the sky
but they can't and that is why
they know not if it's dark outside or light

om jag vore en känsla skulle jag vara trött, om jag vore ett tidsfördriv skulle jag vara lost

Nina Hemmingsson levererar återigen

dagens nina hemmingsson

lådkärlek

oh I am a lonely painter, I live in a box of paints
I'm frightened by the devil, and I'm drawn to those ones that ain't afraid
I remember that time that you told me, you said; love is touching souls
surely you touched mine
cause part of you pours out of me, in these lines from time to time

don't count the days, make the days count

jag är fortfarande i någon sorts halvsömn av ångest. fast egentligen är det inte ångest, det är mer tristess tror jag. jag börjar låta som bergman. snart känner jag väl demonerna komma över mig också. så jag gick och köpte mig en biljett till en sittning. det kan ju inte skada, i alla fall. eller, vad fan vet jag.
jag vill inte hata vintern. jag gör egentligen inte det. fast just nu är det motigt. jag vill ha lite sol, lite känsla, lite fart, lite pang, och lite havreflarn.

det är inte lätt när det är svårt. men jag är inte deprimerad än, oh nej, jag ska först försöka skaffa mig någon sorts hobby. sedan kan det få gå utför. (men innan det går utför ska jag se lost säsong två.)

Nina Hemmingsson kan sina saker hon

så gick en måndag från mitt liv och kommer aldrig åter, men det gör inte så mycket, för vad är en måndag (ingen bal på slottet)

Ibland har man bra dagar, ibland är de jävligt kassa,
och ibland önskar man att man var någon annanstans
och om man var där så hade man önskat att man var här.
Jag vet inte, idag var en sån dag som kanske inte gör så mycket.
Jag lyckades ha ångest för ett antal saker, och jag orkar verkligen
inte ens ha ångest.
Här kommer några exempel dock:

• Livet, i allmänhet. Jag menar, varför pluggar jag? För att få ett jobb. Varför? För att försörja mig. Varför? För att överleva. Men LEVA då? Vad hände med att LEVA? Och jag har ingen emot att "bita i det sura äpplet" och plugga i tre år. Men sen då? Skrek jag i panik i mitt eget huvud.
• Kärleken. Jo, ta mig fan, jag hade ångest för kärleken. Jag som inte ens har en tillstymmelse till dejtföremål. Och det är inte alls det jag har ångest över, att jag inte har något av det. Utan mer att om jag nu skulle få tummen ur och "skaffa" något av det, hur gör man då för att det ska fungera för att det inte ska bli äppelskrutt och helvete? Ja, jag vet. Ganska konstigt att ens fundera över det, men det får jag göra, hur mycket jag vill. Och skriva om det, hur mycket jag vill. Det är bara tankar ändå, inget man kan köpa något med.
• Resa. Jag är en sån där person som aldrig blir nöjd när det gäller att se saker. Jag får inte nog. Jag kommer aldrig bli klar. Om jag fick bestämma så skulle jag aldrig sluta röra på mig, jag önskar att mitt liv var en backpackersaga. Men jag antar att jag är alldeles för svensk och uppstyrd (det vill jag helst inte erkänna, men det sitter liksom i blodet) för att alltid vara på resande fot. Och någon filur sa nångång att livet är en resa, och då kan ni ju bara läsa punkt ett igen, för då börjar liksom ångesten om igen.

Sedan så hann inte ha bakterapi, för jag har inga ingredienser, så jag får nog ha lite Amelie från Montmartre-terapi istället. Ibland får man fan vara nere, för efter regn kommer solsken och allting är möjligt och jag är ung och snygg och helt jävla fabulous.

and the truth is, I miss you

är nu återigen hemma i växjö efter en liten semester i vårt ljuva grannland.
nu är jag så trött som man kan bli och hungrig. man kanske skulle göra något åt det.
har lektion imorgon också, dock bara jalla jalla tror jag. den är bra, så den vill jag inte missa. postis hade lyckats trycka ned min jacka (som jag beställt) i mitt postfack, så mina filmer är på ica för de rymdes minsann inte. nu går jag bara och väntar på skolskenslandet som fasiken borde vara framme. åt helvete!

dags för lite vänner och sen sovasovasängsängsäng. åh, den som hade momos idag alltså! hade varit sjukt gott.

På 90-talet kunde man konsten att vara fånig

jag kan inte riktigt koncentrera mig när det är strålande sol utanför mitt vindu och det droppar från istapparna. så jag ska nog försöka ta t-banan in till stan och gå vilse en stund innan herr dagis har slutat, och en trevlans kväll börjar.

äcklig, äcklig, äcklig färdigmat

alla, alla, alla borde se landet brunsås. och äta bättre, ta sig tid, köpa redig mat och ta hand om sig själva.

ps. idag kan jag inte komma på någon som har mer tur än paul. fyfan. tusen miljoners kramar.

I've been sleeping for forty days and yeah, I know that I'm sleeping cause this dream's too amazing

har haft ett par stormiga veckor känns det som, men helt plötsligt har jag total sinnesfrid, alla orosmoln är försvunna och jag känner mig som fluffig blåbärsmuffinsdeg som man inte vill baka med utan bara äta upp för det ser så drömskt ut. jag har massor med skolarbete och det är konstiga tecken och underliga spel hit och dit. men just nu (jag har denna vecka vaknat på rätt sida 2 dagar av 2) så känner jag mig bara så hjärtefluffande lycklig.

jag har gråtit lite över jin och sun när de ska skiljas åt vid flotten, och älskat mr darcy för att han säger så vackra saker till elizabeth. och christoffer utopar "MEN DU TYCKER JU INTE ENS OM ROMANTIK!", och jag inser att jag har blivit blödig.

har gjort en lista på spotify tillägnad helt och hållet mig själv och mitt svarta jag som älskade oth.

imorgon bär det av till oslo och ett par dagars semester, men ikväll blir det att se annie och så de två sista avsnitten av lost säsong 1.

request

all the time I waited here for you
all the time I stood here holding dandelions and chocolate for you
tumbleweeds and fireworks go by
it's hard to keep them still for you to see
but you know that I try